Nu var det ett bra tag
sedan jag skrev. Beror mest på att det har varit lite trögt för oss att komma
igång här nere, (vilket det i och för sig brukar vara här nere i Afrika) och
det har gjort att det känns som om man inte har haft så mycket att skriva om.
Men nu börjar saker och ting lossna och det känns lite lättare för oss igen.
Som jag skrivit tidigare har ju det stora problemet varit att hitta en bra bil
för de pengar vi haft och nu har det löst sig så att vi fått låna en del extra
pengar så att vi till slut ska kunna köpa en. Jag hoppas att vi får det färdigt
under nästa vecka och sedan kan flytta ner till Jinka. Det känns jätteskönt och
vi är otroligt glada att det löst sig så.
Fanuel var nere i Jinka
en sväng för några veckor sedan för att se på hus, men han lyckades inte få tag
på något bra då. Nu har vi ändå bestämt oss för att hyra ett, som vi inte sett
själva, men vi tar det de första 3 månaderna i alla fall, så får vi se om vi
hittar något bättre sedan att flytta till. Det har i alla fall rinnande vatten
i kök och badrum, vilket var våra största krav.
Annars har tiden gått åt
till att fixa en del annat också, mitt Etiopiska körkort tex. Det hade gått ut
för mer än 2 år sedan och därför var jag tvungen att göra hela processen från
början, vilket innebar 4 dagars spring på olika kontor runt om i stan. En annan
process har varit att fixa uppehållstillstånd åt oss alla tre, vilket också tog
några dagar av springande fram och tillbaka till migrationsverket och några
timmars köande. Vi har fortfarande Noahs kvar att fixa nästa vecka. Jag och Fanuel
har fått 5 år var klart, vilket är fantastiskt bra, nu slipper vi tänka på det
något mer dessa 3 år.
Här på gästhuset kommer
det och går svenskar om vartannat, det har varit intressant att prata med många
och höra om en del annat arbete som pågår runt om i landet. Noah trivs otroligt
bra här och har fått en massa vänner. Han har fått kämpa en hel del med kliande
loppbett och en långdragen förkylning men annars har han mått bra. Det är
roligt att höra honom prova på sin första amarinja, han snappar mest upp roliga
uttryck. Har också varit roligt för honom att hinna lära känna farmor, farfar,
alla farbröder och faster också.
Nästa gång hoppas jag och
tror att jag sitter i vårt nya hem i Jinka och skriver.